Jag var 17 år när jag kom hit
med två dunkar stockholmsvit
Och jag gick ner för gatorna
och spegla mig i fönserna
Jag hade släppt en bomb i mitt barndomsland
det var nya spår nya namn
Jag skulle ge mig själv det jag inte fått
jag skulle springa ikapp de tåg som gått
Jag blir aldrig den
jag skulle vilja vara
Vill du ha mig ändå
så får du mig du får mig
Jag var 17 år när jag kom hit
jag har fyllt rummen bit för bit
Jag kan ge mig själv det jag vill ha
ändå vaknar jag om nätterna
Och tror att allt ska tas ifrån mig
att jag målat in mig straffat ut mig
Att jag missat nånting helt centralt
och att ingen bor längs den väg jag valt
Jag blir aldrig den
jag skulle vilja vara
Vill du ha mig ändå
så får du mig du får mig