Jag minns när jag skrev sånger
för ingen annan än mig själv
På den tiden det fanns
vänner runt om stan
som jag mötte upp på helgen
och som jag ringde varje dag
Och jag minns när jag tog bilder
för ingen annan än mig själv
För att hålla kvar
ansikten och rum
som jag rusade igenom
då när kvällen var ung
Vi ska hem nu
innan det blir mörkt
Innan natten
hinner före till vår dörr
Vi är vilse
men det har vi varit förr
Vi ska hem nu
innan det blir mörkt
Jag var Rocket man och Starman
jag såg The Whole of the Moon
Musiken fick mig att flyga över gårn
över radhus över bullys
Jag minns drömmarnas teflon
Och jag minns kampen för en ny värld
man kan le åt den idag
Men vi siktade
mot det högsta inom oss
för att kanske komma halvvägs
för att det gjorde nåt med oss
Vi ska hem nu
innan det blir mörkt
Innan natten
hinner före till vår dörr
Vi är vilse
men det har vi varit förr
Vi ska hem nu
innan det blir mörkt