Du va en flygkrasch jag var blöt som snön
du kom från Mars jag kom från Fruängen
Först en taxi sen en tunn madrass
bara en natt vi hördes aldrig igen
Jag ville säga nåt till tröst
du skulle tagit det helt fel
Du blev ett namn du blev nån sorts symbol
knappt ens 20 Stockholm öppna sig
I ett flickrum ingen vuxen sett sa du
du får göra vad du vill med mig
Jag ville säga nåt till tröst
du skulle tagit det helt fel
Nya regler nu är ordet ditt
och du vill hänga dom ingen klandrar dig
Men det gift som du lägger ut
du sväljer det själv det dödar bara dig
Jag ville säga nåt till tröst
du skulle tagit det helt fel
Så lätt att bli del av allt det svarta här
denna rundgång av hopplöshet
Det är så riskfritt det är så elegant
att va cynisk att va tungt blasé
Jag ville säga nåt till tröst
du skulle tagit det helt fel
Om låten
Jag minns hur det sjöng till i mig när jag kom på det där riffet. Låten har en sorts Dylansk energi som var ny för mig trots att jag lyssnat på hans plattor sen jag barn. Även tilltalet i texten var nytt. Från början fanns en refräng också men den tyckte min producent Lars Halapi var överflödig och det hade han ju helt rätt i. En av mina egna favoritlåtar som jag aldrig tröttnar på att spela. Jag gillar arrangemanget här men är kanske ännu mer nöjd med den akustiska Live på Rival-versionen.