Vad de än sagt till dig
Det finns ingen ensamhet
Det var bara en otäck dröm
förklädd till verklighet
En sorgsen fantasi
Ett rykte en myt en sång
Som byggde sitt bo i dig
när du var ung en gång
Men vad de än sagt till dig
det finns ingen ensamhet
Bortom den mur du byggt
Ditt skydd din hemlighet
Nej, ingen är långt ifrån
och särskilt svår att nå
Mest rädsla har hindrat dig
att gå dit du vill gå
Fyll på mitt glas igen
och låt mig stå vid dörrn’
Ensam bland människor
en bland alla en stund
Jag vill bara vara här
utan att lämna spår
Där ute är natten ljum
säg bara hej när jag går
Min tro är en veke tunn
jag sätter min lit till oss
Trots att vi är på flykt
vilsna, irrande bloss
Om jag kan låta gå
Om jag kan börja om
Då finns ingen ensamhet
Då tänds himlen gång på gång