Skylten på gatan sa
du miste din nerv flera mil härifrån
Lappen på dörren sa
du är vuxen nu
Hjulen mot rälsen tjöt
alla år ska samlas som sten i en mur
Tiden som bara
var ett ord för dig
Även om ditt rum släcks
ska staden vi lever i
fortsätta lysa starkt
så som om inget hänt
Rösten från källaren sa
vem tackar dig för din måttfullhet
På löpsedeln stod du
bland brottslingar
Värdinnan på TV mötte din blick
du vill bli mer än blomjord
och mat åt en mask
men ingen lär dra dig ur lakanen
sa hon
Även om ditt rum släcks
ska staden vi lever i
fortsätta lysa starkt
så som inget hänt
Om låten
Jag var mitt uppe i en framgångsrik och lukrativ karriär som journalist men visste att jag skulle någon annanstans. Jag var noga med att inte skaffa mig stora, fasta utgifter. Brände i stället pengarna på Paul Smith, Helmut Lang och krogen. Visste att jag hade några år framför mig som krävde en viss askes. Jag skulle få börja om från noll. Gjorde jag så gärna. Det här var den första låt jag spelade upp för skivbolagen. Först gjorde jag en portademo med David Shutrick, sen en lite lyxigare i Sonys studio med Lars Halapi och Peter Korhonen. Jag tycker fortfarande att det är en bra popballad och jag gillar den bildrika och rätt uppfodrande texten om mod och förgänglighet. Dammade av den på Live på Rival-skivan.