Jag saknar städerna ibland
de som gömmer en i ljus
och som har nåt värt att dölja
Jag saknar gatorna ibland
som vaktar mörkret mitt på dan
och där vi alla är förlåtna

Livet växer och tar över oss
Tids nog glömmer vi det där
som var liv och som var död för oss
drömmarna
Och varför just vi två möttes här

Jag är fast i mitt
som du är fast i ditt
vi försöker krånglar oss ur greppen
Jag är mera jag du är mera du
men jag undrar ibland hur man lever nu
på lägre volt på lägre spänning

Livet krymper gör sig vant i oss
Och sakta glider vi isär
Låt gamla drömmar dö och dröm igen
dröm med mig
Jag vet varför vi två möttes här

Dela texten

Om låten

”Jag saknar städerna ibland, de som gömmer en i ljus, och som har nåt värt att dölja. Jag saknar gatorna ibland, som vaktar mörket mitt på dan och där vi alla är förlåtna”. Det här är en av nyckellåtarna på skivan. Hur lever man sitt liv på lägre volt? Hur hanterar man behovet av hedonism i en ljus och fräsch bostadsrätt. Hur blir man en hel människa? Och hur gör man egentligen för att leva tillsammans? Jag hjälpte Ane Brun med en presstext och i stället för pengar bad jag om en sånginsats på den här låten. Min första riktiga duett. Deportees-gitarristen Anders Stenberg gjorde det snygga gitarriffet.