Vi har rest halvvägs snart
sakta ner eller högre fart
Du frågar mig
jag som vill ha allt
ha allting kvar
Jag ser på hur du försvinner bort
hur du tänker underbart är alltför kort
ska jag stanna kvar
eller ge mig av
kanske ge mig av
Du och jag är samma sort
vart vi än är längtar vi alltid bort
sjunger han på radion
och du ler mot mig
De här drömmarna
de här rosa bilderna
de skymmer oss
de skymmer vårt ljus
Jag vill hellre va
i vår verklighet vår verklighet
Snart är vi framme
snart är vi framme
Vi har rest halvvägs snart
mönstrets tvång så uppenbart
att vi kom hit från varsitt land
våra barndomsland
Men det måste gå
måste gå att leva här
med gåtan olöst
i det som är
i vår vilsenhet
denna skugga av ensamhet
det måste gå
Snart är vi framme
snart är vi framme
–
Citat från Drivved med Peter LeMarc
Om låten
Har undrat varför så få kommenterat den här låten. Jag tycker den är toppen. Och den har en mäktig produktion. Jag kom med gitarriffet till Andreas Mattsson. Han satte sig vid pianot och ganska snabbt tog låten form. Sen gick jag hem och skrev texten. Det är knappast något tvivel om att killen som sjunger går igenom en tung 30-årskris.