Det är en sommar alla minns
folk såg ett pilregn över sjön här
En liten gnista blev en eld
som fick fart av starka vindar
Vi smög över vårt land
och vi vakade i träden
Vi strök pilarna med gift
och höll upp fjädrar mot skyn
Vi hade djuren på vår sida
vi hade solen vi hade månen
Det var vi som var värmlands indianer
Alla människor som jag mött
sen vi skildes åt och spreds över jorden
Ni satte standarden för mig
ni sa lämna allt och jag tog er på orden
Vi smög över vårt land
och vi vakade i träden
Vi strök pilarna med gift
och höll upp fjädrar emot skyn
Vi hade djuren på vår sida
vi hade solen vi hade månen
Det var ett krig och vi var värmlands indianer
Det är en sommar alla minns
allt jag har kvar är första gnistan
Och den ska jag skydda med mitt liv
med den kan jag få en hel skog att brinna
Vi smög över vårt land
och vi vakade i träden
Vi strök pilarna med gift
och höll upp fjädrar emot skyn
Vi hade djuren på vår sida
vi hade solen vi hade månen
Det var vi som var värmlands
Det var vi som var värmlands indianer
Om låten
Satt i Mondos bar en natt tillsammans med min konsertbokare Micke Gustavsson. Stället var fullt av unga indiepopare. Killar med bröst och bringor som cornflakeflingor och tjejer som såg ungefär likadana ut. Jag och Micke satt i baren och kände oss som Farsor på stan. Men det var sent och som alla vet upphör Stockholm att vara en storstad efter klockan 01 och blir något som socialstyrelsen rekommenderat. Så vi stannade kvar och lyssnade på Göteborgspop och drack rom. Jag vet inte hur vi kom in på det men vi började prata om de val man gör och som man först långt senare inser hur avgörande de var. Tillskillnad från mig hade Micke ett distinkt minne av sitt första avgörande livsval. Det var när han valde att bli indian. Micke är uppvuxen i Torsby i Värmland. En sommardag i början av 80-talet lämnade han och ett par kamrater den stora cowboymajoriteten, gick till andra sidan Torsby och upprättade ett indianläger. Sen dess, sa Micke, har han bara umgåtts och jobbat med indianer.
Jag antecknade titeln Värmlands indianer den natten, med vinglig handstil. Ett par veckor senare var jag på väg till Malmöfestivalen. Satt i min lokal och sjöng igenom repertoaren i väntan på att flygtaxin skulle komma och hämta mig. Det var då som den här melodin dök upp. Jag skyndade mig att spela in den på mobilens diktafon. Insåg direkt att det här var Värmlands indianer. Skrev ett första utkast på flyget ner och senare på eftermiddagen, efter ett par timmars manglande på hotellrummet, var låten färdig.