Yachtrock-säsongen har börjat. Jag har dykt i den amerikanska västkustens kristallklara vatten, sökt bland de komplexa ackorden och de inte så komplexa texterna, sorterat i en ojämn genre, kraftigt överrepresenterad av män, de flesta med Bert Reynolds-mustach och tredje skjortknappen uppknäppt, en tillsynes sorglös musik framförd av lika delar kokainister och frikyrkliga. Yachtrocken dömer inte. Mycket nöje!
