Jag har gömt mig i en förort
flera mil från stan
Som ett kloster utan ande
men med grill och brännbollsplan

Jag kan stava till förtvivlan
jag kan klippa band
Leverera tills jag sjunker
och har glömt mitt eget namn

Jag har gömt mig i en förort
i en värld för sig
Ut ur skogen kryper våren
och jag börjar minnas mig

”Det som varit” heter stenen
ingen kan välta bort
Jag kan springa jag kan dansa
men jag bär den i min kropp

Och ingen kommer ta den från mig
men man vänjer sig
Fågelstrecken drar in över landet
och jag börjar minnas mig

Det finns djur som alltid går i
någon annans spår
Det finns alltid en bil till salu
en bil som bara går och går

Är jag erkänd eller misskänd
säger inget om mig
Jag har levt i deras blickar
men jag börjar minnas mig