De gröna vagnarna krängde över bron
vid dörrarna längst fram stod vi
Vi sprang genom spärrarna ner emot torget
med butiker och fontän mitt i
HSB-lådor två mål på en grusplan
små ängar här och var
I skogen bakom macken
låg kanyler och blaskor
med bilder som höll oss kvar
i timmar

Min pappa var frälst och din kommunist
det räckte för att bli fiender
I ett 90-tal där ingen trodde på något
möttes vi igen
Lika övergivna lika löftesstinna
lika långt hemifrån båda två
Du bodde i min etta
en madrass framför TV:n
Har aldrig känt så hemma som då

De gröna vagnarna
krängde över bron
och vattnet under oss
strömmade

Här kommer ännu en sommar
och stan ska tömmas
och du väntar ditt första barn
Jag önskar att jag kunde visat mer glädje
när du berättade i vintras den dan
För det är som det ska,
det växer det dör
och det finns ingen väg tillbaks
Och om det skiter sig helt
kan man kliva av tåget
och slå sin värld i kras

De gröna vagnarna
krängde över bron
och vattnet under oss
strömmade

Jag vaknade nyss
ett hotellrum i Luleå
av att hjärtat luktade bränt
Ett nattåg därute tänder och släcker
det är nånting som har hänt
När vi pratade sist blev ingenting sagt
men jag hoppas vi ses längre fram
Säg bara till säg bara ett ord
om du skulle behöva min hand

Och vad vi gör
ska vi aldrig
bända ner våra liv
i en form av trygghet och sans
med butiker och fontän mitt i

Nej du och jag
kränger över bron
och vattnet under oss
det strömmar än
det strömmar än